Ni får ursäkta mitt helt orättivsa
avfärdande av er igår. Jag var inte
riktigt på humör, och vi har ju alla
sådana stunder ibland. Synd bara
att det verkar som att jag har tusen
gånger fler än alla andra.
Mina blir dock allt färre med tiden,
och jag hoppas att jag, inom en
snar framtid, kan få slippa
mina kraschlandningar.
Luften har gått ur mig för idag.
Jag hade hoppats på att få herrbesök
ikväll, för lite Borta med Vinden,
men det var tydligen att hoppas
på förmycket. Han var obotligt trött,
och jag klandrar honom inte direkt.
Så nu sitter jag här, i min svarta läderfåtölj,
och ska strax umgås med Scarlett O'Hara
och Rhett Butler utan Herr Ljung.
Jag har väll aldrig varit någon
romantiker direkt, jag ser migsjälv
som en känslomässig minimalist,
men den amerikanska 1860-tals
södern (minus slavarna) väcker
någoting inom mig, ett begär.
Jag tror det är efter klänningarna..
Later,
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar