The Commander Butterfly

Jag bara sitter och väntar just nu.
Det har jag gjort hela dagen. Dock
inte, hela tiden, sittandes.

Jag har diskat, städat, rensat, och
slängt, också.

Men jag tycker ändå det är
någonting obehagligt och nästan
vemodigt över att slänga ut sina
saker. Det är som att slänga ut
bitar av sigsjälv. Men oftast
slänger jag ju inte saker som
jag har en känslomässig
anknytning till, uppenbarligen.

Nu är det super-rent överallt
i mitt rum. Allt skräp är slängt,
alla papper fint sorterade,
och mina målardukar står snällt
lutade mot dvd-bänken.

Nu kan han komma. Snälla?